TantAsta

Jag sa innan jag flyttade hit att jag aldrig i mitt liv skulle ta och springa till tågen.

Inte sjutton visste jag att jag skulle ha så fel, det gick fort innan jag började inse varför folk verkligen springer.

Det finns inte alltid många alternativ, eller så är alternativen mindre attraktiva än att få någon minuts motion.

Men ibland blir det fel i tidtabellen även om man springer som en dåre. Till exempel idag, jag sprang när jag insåg att tåget skulle rulla in och jag inte skulle sitta på tåget. Till historien tillhör att min käre vän skulle sitta på samma tåg, och där skulle vi också mötas.

Men mitt tåg som jag så vackert motionerade till var vist ett försenat tåg och min vän satt på tåget bakom mig. Men jag går av på rätt ställe och väntar, för snart rullar rätt tåg in på rätt perrong.

Väl på plats på perrongen glatt inväntandes så kommer tåget. Men vart sjutton och i allsindar är hon? Jo hon sitter kvar på tåget, för hon har helt glömt bort vart hon ska gå av någonstans och tror att jag ska hoppa på från rätt perrong där hon ska av.

Ojoj, hon fick hoppa av och vända.. Så kan det gå, hur snabbt och skickligt man än springer till tåget.

Här är ju min lilla virrhöna.

Goodbye to all my yesterdays
Goodbye, so long, I'm on my way

Tusen små pusselbitar som ska plockas ihop, det tar tid, de är så små. Vart passar alla samman? 

Hur ska det kunna bli helt om en bit fattas? Det tar tid, men det går.