TantAsta

Paniken över tekniken. Varför ska det vara så krångligt att få saker att fungera när jag rör vid det? Fast jag lyckads ordna med det. Jag kan om jag vill.. eller när någon annan har gjort att det bara är att koppla in sladden i datorn och göra det man ska.


Jag tycker ju om att göra punkter så jag gör det. För om jag nu inte ska skriva hysteriskt långa romaner om något som hände för många år sedan. Då menar jag en tripp down memorylane.. så får jag väl punkta helt enkelt.

• Förra helgen var fin på alla de sätt en helg kan vara fin på. En stor överraskning från ett stort hjärta. Jag vart grund lurad och så där flickigt lycklig.
• Jag har helgen som var letat klänning i halva Stockholm, fast egentligen inte till mig. Men åena sidan undrar jag varför ingen verkar gifta sig i oranget, det är en vacker färg.
• Veckan som var, var en gång i koma. Tror aldrig jag vaknade ordentligt.
• Jag låg i sängen halva söndagn och njöt av att jag inte behövde gå ur den. Det var länge sedan jag bara låg och gjorde ingenting.
• Lyckades klämma en mycket märkligt smakande pizza i Näsbyallé. Fast det mesta går att skölja med ett gott rött vin som enligt syster smakade saft.
• Konstaterande av den händelsen är att jag har mer utvecklade smaklökar än min yngre systeryster.
• Jag har diskat två dagar i rad, något som är mig ovant numer då jag umgås med en livslevande diskmaskin. Han har två ben att stå på och två armar som vevar rent all disk.
• Pajsan lyckades knåpa ihop en måltid och jag glömde sätta ett kors i taket, hon har vuxit så mycket sedan Umeå tiden. Jag är stolt.
• Numer kan jag som alla andra vara uppkopplad mot världen dygnet runt om jag så vill. Det vill jag inte för världen utanför min bubbla är inte alltid lika rolig som världen innanför min bubbla.
• Jag lever ännu lite på minnet från förra helgen.

Tröttare än ett sl tåg är jag ikväll. Alltså dags att sova.

Min vän Pajsan är inte känd för sin god mat, hon är känd för att försöka göra god mat dock. Vilket i sin tur är en stor skillnad. Så alltså handlar denna berättelse om hennes tappra försök till att laga god och uppskattad mat.

Vi var på besök i Uppsala, en med urinvägs infektion och en med ett gott humör. Vi var alltså två.
Väl framme så vart vi severade lunch. Pajsan hade följt en kokbok om Indisk mat och trots att hon inte själv var nöjd med resultatet så tyckte vi ändå att maten var god. Dagen gick och förvandlades till middags tid. Nu kom vi till den stora utmaningen, soppa och någon form av sallad till detta. Vi vart uppdelade i lag, jag var skulle med Pajsan ansvara för soppan. Den såg enkel ut att göra, men vid första provsmakningen föll det varken henne eller mig i smaklökarna. Så Pajsan började ändra om i receptet.
Smelly fick uppdraget att fixa den enkla salladen med smak av indien. Herren i huset skulle plocka undan efter lunchen som han själv inte varit med på.

Tiden kom då det var dags att äta denna soppa och denna sallad. Tiden kom och vi försökte med allt vad vi förmådde att njuta av måltiden. Pajsan tycket minsann att hennes soppa var någorlunda ätlig, Smelly hade inga problem med varken det ena eller det andra. Jag min stackare fick äta den äckliga soppan (den utan köttbuljong i). Men ingen, verkligen ingen slog Herren i huset. Han höll på att kräkas. Och så avslutades den måltiden då ingen var ordentligt mätt och ingen särskilt nöjd. Men mat fick vi och Pajsan nämde något om att BARA laga köttbullar i fortsättningen.




Har en stackars pojke i palatset! Han tror han har fått pesten och har sovit i cirka 23 timmar. Det kan vara en normal feber eller så är det ingenting alls. Ska tvinga i honom en massa nyttigheter snart, och glass förståss. För sen när det är dags för att bege sig mot Tunis och Robstar finns det ingen plats för sjukdomar och då framförallt inte pesten.

"Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde."

Jag har disk som väntar, av någon anledning har jag alltid disk som väntar. Fast när jag inte är ensam finns det sällan någon disk. Då kan man nämligen köpslå om andra uppgifter. Sådant gillar jag, byta en ur trälig uppgift mot en som är trevlig. Kanske är jag bara bortskämd, men jag skulle vilja påstå att jag trivs med det. Eller är det bara ett genomgående genustänk? Eller en rättvis metod, du gör en sak och jag gör en sak. Hur som så fungerar det, och någonstans så klagas det inte och det finns inga orättvisa känslor. Det borde ändå vara det viktigaste.

---

Ser en dokumentär eller vad det nu kan kallas om kvinnors supande. Väldigt intressant och hon som håller programmet har väldigt snygga leggings om ingenting. Det jag undrar över är egentligen inte varför de dricker, utan varför det inte finns något annat de kan eller vill göra. Jag känner hur jag börjar bli upprörd när jag ser detta, föräldrarna tar inget ansvar. Tjejerna menar att de är unga och har kul.. Jag är förvirrad, väldigt förvirrad.

---

"jag vet vem jag är
när jag är hos dig

Jag har aldrig fått ihop
modell och verklighet
jag tankar nya tankar
men långsamt som du vet"

Jag mår bra här, jag trivs här, jag vill stanna kvar här.