Uppe bland träden.
Ljudlöst salt
jag blev så arg sist jag bloggade, då hela mitt inlägg som tog ca 20 min av min dyrbara tid att göra. Ilskan var maximal sen blev det en tyst protest mot bloggen, men jag är redo att börja igen tror jag.
jag gör ett försök iaf.
Alltså helgen.
Fredagen: Prövade öl igen, till pizza tillsammans med helena och Magnus. Det var en otroligt äcklig kombination. Sen svansade jag omkring och gjorde inte ett skit hela kvällen mer eller mindre.. Bara lallade.
Lördagen: Jisses. Hela dagen blev en lååång dag och natt. Började starkt med att se världens troligaste töniga film som jag inte ens kan namnet på. Ella kanske den hette, en upppoppad version av askungen. Sen stack vi till Boa, och sen gick jag till Giraffen (min handyman) för att kirra det sista på min dator som jag har och skall köpa av Giraffen. Datorn är helt uppkallad efter handymanen. Alltså David. Mycket nöjd med den må jag säga. Efter allt blev de dusch och middag. giraffen och Piga kom hit och mumsade. Sen blev det drinkar. Hahahaha.. jisses Birdie blandade, det får hon nog aldrig göra om. En gurkdrink kirrade hon som man fick tugga i sig. Inte helt lyckat får jag nog säga. sen kom en klassis förbi och vi alla gick ut. Några av oss till Disel och sen till Olles. Andra gick till stat men iaf möttes vi på olles. Olerys är ett skum koncept, hemma är det bara nollor som går dit om det inte är fotboll typ, här går alla dit vare sig det är sport eller ej.. Fjårtis ställe. Men vad göra? Väl hemma blev det krubb och sängen.
Söndagen, alltså idag: Frulle och diska, sega framför tvn och bara vandra omkring i rummet. har bakat bröd och eftrrättspaj. brödet var till mig men pajen var till alla, sen glögg till de med :) Mys helt enkelt. Och nu ska jag alltså försöka att sova. Min dag i ett nötskal. har också då försökt bekanta mig med David här, de går ganska bra.
Fick en låt av min vän som jag bad honom spela in till mig. det var tacksamt.
Glad.
Jag vill vara där och hjälpa, jag vill ta hand om, jag vill bara lugna men alla problem kan man inte hjälpa till med. Ibland får man nöja sig med varma ord och en kram, eller bara ett mail till någon som inte mår bra.
Men man vill så gärna, men man kan inte. Det är det som är det problematiska.
"Jag ska lyfta hennes fötter
Dom ska flyttas tills hon går
Den ena efter den andra
tills hon trampat upp ett spår
jag ska gå i hennes skugga
Om hon faller finns jag där
Sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur stark du är"
Längtar hem, men orkar inte tänka på det. Det fungerar inte då. Man blir galen, man blir tokig. Vill inte orka hålla alla bollar i luften. Människor blir klämda, men det verkar inte finnas ett slut på detta. Det finns ingen gråskala, det finns bara svart och vitt just nu verkar det som.
Vill til det rosa fluffiga, vill det blåa ljuvliga, vill de gröna och lugna, men svart och vitt är allt som existerar.
"För hon vill bli kramad och hållen
Hon vill bli vaggad till ro"
Lillamen skall försöka jonglera, han var duktig tills han tappade allt. 