TantAsta

Jag tänkte mig att uppdatera det glada det fantastiska, men då jag satt mitt liv helt på paus
av allt för många anledningar så får jag se hur detta ska gå.

Jag verkar vara den enda som ler och myser när regnet öser ner, alla andra suckar och stonkar
och längtar efter solen och värmen. Men jag verkligen älskar regnet, det kan inte hjälpas, sol utan ett hav med starnd känns fjuttigt. Men regn i en stad på ett tåg är underbart och härligt. Stod i regnet och väntade på bussen en kväll, en dam satt i busskuren och stirrade på mig, en annan vände ryggen mot och fällde upp sitt paraply och gick runt med sina nya stövlar i blommig kulör. TYdligen är en person som står och ler i regnet inte en vanlighet men heller inget exotiskt..

Jag har haft Fliselise på besök eftersom tanken är att hon ska till Usa snart, dock inget nytt under solen
om det, men vi hoppas på att få bra besked i slutet av veckan. Hon var här i alla fall och vi bowlade, drack lite öl, såg en massa film, försökte se 4d film men det gick inte och vi fikade en massa, plus att vi fann en massa golfbollar.

Mina fantastiska systrar på Mose backe.

GOLFBOLLAr!!!             stöldgods!!                  Tre lika, tre olika!!


Sen har jag JOBBAT och JOBBAT och JOBBAT. Jag och Tunis har knappt setts på tre dagar och vi bor under samma tak. Eller rättare sagt vi har inte setts på tre dagar.

I går på pendeltåget så satt en tjej som jag utnämner årets mest dryga röst, hon pratade som alla komiker gör när de härmar dryga stockholmare. Det var en pina för öron som mina. Åena sidan så slår hon inte Tanten som PLÅGADE mig genom att sitta i samma vagn från Södertälje till centralen och pratade en massa gojja hela vägen. Bland annat råkade hon säga Pumba i stället för Tumba och skrattade hela vägen till typ årstaberg åt detta fenomen. Sen grälade hon med sin vännina om en massa ordval och andra val i livet, hon klurade på vad som skulle hända om hon vart utelåst från sin port och vart hon skulle ha sin postnyckel. Hon pratade oavbrutet i ca en timma.
Egentligen trivs jag bra med pendlandet om man bortser från alla som pratar och jag som måste tjuvlyssna inte lyckas koppla bort mina öron. Men pendlandet ger mig lite ro och rutin i kroppen, jag löser mitt korsord eller läser min bok och lyssnar på radion. Det är få dagar som jag avskyr det.
Härrom dagen trodde jag att jag skulle göra dagens gärning, jag väckte en kille som på lördagsmorgonen gått på tåget mot Södertälje och somnat så glatt. Han sov som en sten, väl i Södertälje tänkte jag att han kankse borde väckas, det är trots allt slutstation, men han vart inte glad eller tacksam som jag hade sett framför mig.. tvärtom, han undrade mest varför jag kommenterade det självklara. Missnöjd åkte jag till jobbet med bussen.

jag har egentligen när jag tänker efter MASSOR att skriva om men jag struntar i det och avslutar som vanligt med lite av varje i noll ordning.



Vi var på en utställning om tatueringar.

"When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?"

"Love that will not betray you, dismay or enslave you,
It will set you free
Be more like the man you were made to be.
There is a design,
An alignment to cry,
Of my heart to see,
The beauty of love as it was made to be"

Livet har alltid två sidor ibland behöver vi vända lite på saker och ting för att kunna komma vidare, för att hitta ut.