TantAsta

en ny dag, nya möjligheter!
belöning kommer för den som kämpar!
efter regn kommer sol!

Livet rullar på i vanlig takt, inget nytt under himlen egentligen. Den ena vännen kommer hit och den andra åker hem och ja sommaren ser ut mest som den brukar. Mycket jobb.. alltid mkt jobb. Men snart väntar 3 lediga nätter skall bara klara tre nätter innan.
Hade man inte planer innan på att tänka så fick man drastiskt ändra sig. Att jobba natt innebär att man måste tänka.
Annars somnar man..
Man får tid att bolla frågar man har i livet med den man arbetar med, man får tid att diskutera sådant som man alltd velat diskutera på sin utbildning. Ja det finns tid att reflektera vad man håller på med.
Men andra saker har stannat upp, för där finns ingen att direkt diskutera med. Avsaknaden av att kunna prata ekar ganska starkt.

Men så finns det dem som anser att jag borde få ledigt en vecka som denna för att kunna gå på pride festivalen.. Får mödrar ledigt alla de dagar det är mors dag, eller fäder? En del inflik i livet är lite märkliga.

Planerar en resa, har bestämt en del men vete katten om jag hinner allt.
Kommer iaf att åka till sthlm för att se robert wells med min familj.. Dagen innan skall jag se om jag kanske kan träffa Pajsan och så skall jag nog bo hos Tunis och så skall jag kanske bli bjuden på en kopp kaffe hos en av alla mina kusiner (fast han ändrade den koppen till en öl i stället, fine bye me) och träffa en annan kusin för att prata om livets vändningar (det lär bli så iaf) osv... Hur skall jag hinna. Men sen bär det av till Norge iaf det är åtminstone min slut destination. exakt hur tiden kommer se ut där är lite oklart än.. Men lite är bestämt i alla fall.

Varför kändes detta så dystert?
Jag måste säga att denna sommar går i lyckans tecken. Jag är Glad och mår otroligt bra. Naturligtvis finns det saker som ställer till det för även mig och för mina sätt att tänka och se på saker. Men mestadels av tiden så försöker jag att verkligen se allting posititvt. Jag vill kunna göra det, så jag gör mitt bästa.

Jag saknar också mycket. Jag skall inte sticka under stolen med att jag är ganska van vid distans, men trots det är det jobbigt. Det skall vara jobbigt, detta är ju inte meningen att det skall vara en dans på rosor. Och det känns. Men skam den som ger sig, allt skall gå. (det där med att se saker positivt)

Dags för en bit bröd och sen jobbet!
skall köra lyxåk i kväll.. sally är utan koppling så det är lite svårt att köra henne.