Höstvisa

"Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
nu blir kvällarna kyliga och sena.
Kom trösta mig en smula, för nu är jag ganska trött,
och med ens så förfärligt allena.
Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort,
går och tänker på allt det där man borde.
Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde."

Jag har disk som väntar, av någon anledning har jag alltid disk som väntar. Fast när jag inte är ensam finns det sällan någon disk. Då kan man nämligen köpslå om andra uppgifter. Sådant gillar jag, byta en ur trälig uppgift mot en som är trevlig. Kanske är jag bara bortskämd, men jag skulle vilja påstå att jag trivs med det. Eller är det bara ett genomgående genustänk? Eller en rättvis metod, du gör en sak och jag gör en sak. Hur som så fungerar det, och någonstans så klagas det inte och det finns inga orättvisa känslor. Det borde ändå vara det viktigaste.



Ser en dokumentär eller vad det nu kan kallas om kvinnors supande. Väldigt intressant och hon som håller programmet har väldigt snygga leggings om ingenting. Det jag undrar över är egentligen inte varför de dricker, utan varför det inte finns något annat de kan eller vill göra. Jag känner hur jag börjar bli upprörd när jag ser detta, föräldrarna tar inget ansvar. Tjejerna menar att de är unga och har kul.. Jag är förvirrad, väldigt förvirrad.


"jag vet vem jag är
när jag är hos dig

Jag har aldrig fått ihop
modell och verklighet
jag tankar nya tankar
men långsamt som du vet"


Jag mår bra här, jag trivs här, jag vill stanna kvar här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0