This trumpet in my head
En dag som alla andra, fast ändå inte.
Troligen har jag gått igenom alla sinnestillstånd som finns.
Från glad, till likgiltig, till sur, till förbannad och arg, till apatisk, till okej, till stressad, till ledsen, till glad igen, till någon form av glädje.
Har sett Spung igen efter att ha längtat efter den serien. Så med ett glas vin, en kopp te och två mackor och en del snus så såg jag hela sesong två på några timmar. Borde ha gått i säng för länge sedan är jätte trött men var bara tvungen att se till det sista avsnittet. Fällde några välbekanta tårar då det rullade in på de sista minuterna av det avsnitt som lämnade alla i funderingar och förvirring.
Sakta börjar man fundera på om man missat något i ivet, En vanlig fundering antar jag, man längtar ofta efter det som man inte har och glömmer lätt bort det som finns framför en.
Vänner som kommer och vänner som går, men det finns ofta de som stannar och är där för att för evigt stanna (min lyriska bild av vänner återigen, den speglar sig i det mesta jag gör trots att jag vet att sanningen inte alls är så alla gånger). Kärleken, den som genomsyrar allt, den vi söker den vi alltid söker. Den vi inte kan få nog av. Den som gör oss sjuka och den som gör att vi kan sväva och leva utan mat och vatten i fler än sju dagar.
"Är det såhär det är att vara kär, det är ju för fan hemskt, så här vill väl ingen känna?"
Jag har funderat på om jag skulle vilja veta hur min framtid såg ut. Men kommit fram till att vad fan ska jag då fundera och grubbla på hela tiden? Så jag hade nog sagt nej om någon sa att de viste allt om min framtid och kunde berätta för mig. Dock skulle jag be om ledtrådar så ja kunde räkna ut lite.. Kanske kunde vara trevligt.
Fast det blir sällan som man tänkt sig, och skulle man ha en manual, ett facit på hur allt skulle bli så kommer det med sannorlikhet att ändras i alla fall. Det brukar ändå bli så.
"Ett förhållande kan ju vara som ett riktigt bra tvspel, man försöker hela tiden komma till nästa nivå, och när man väl kommit till sista bossen så blir det game over."
Önskar jag förmådde mig, jag önskar verkligen.
Och hon slutar le
Troligen har jag gått igenom alla sinnestillstånd som finns.
Från glad, till likgiltig, till sur, till förbannad och arg, till apatisk, till okej, till stressad, till ledsen, till glad igen, till någon form av glädje.
Har sett Spung igen efter att ha längtat efter den serien. Så med ett glas vin, en kopp te och två mackor och en del snus så såg jag hela sesong två på några timmar. Borde ha gått i säng för länge sedan är jätte trött men var bara tvungen att se till det sista avsnittet. Fällde några välbekanta tårar då det rullade in på de sista minuterna av det avsnitt som lämnade alla i funderingar och förvirring.
Sakta börjar man fundera på om man missat något i ivet, En vanlig fundering antar jag, man längtar ofta efter det som man inte har och glömmer lätt bort det som finns framför en.
Vänner som kommer och vänner som går, men det finns ofta de som stannar och är där för att för evigt stanna (min lyriska bild av vänner återigen, den speglar sig i det mesta jag gör trots att jag vet att sanningen inte alls är så alla gånger). Kärleken, den som genomsyrar allt, den vi söker den vi alltid söker. Den vi inte kan få nog av. Den som gör oss sjuka och den som gör att vi kan sväva och leva utan mat och vatten i fler än sju dagar.
"Är det såhär det är att vara kär, det är ju för fan hemskt, så här vill väl ingen känna?"
Jag har funderat på om jag skulle vilja veta hur min framtid såg ut. Men kommit fram till att vad fan ska jag då fundera och grubbla på hela tiden? Så jag hade nog sagt nej om någon sa att de viste allt om min framtid och kunde berätta för mig. Dock skulle jag be om ledtrådar så ja kunde räkna ut lite.. Kanske kunde vara trevligt.
Fast det blir sällan som man tänkt sig, och skulle man ha en manual, ett facit på hur allt skulle bli så kommer det med sannorlikhet att ändras i alla fall. Det brukar ändå bli så.
"Ett förhållande kan ju vara som ett riktigt bra tvspel, man försöker hela tiden komma till nästa nivå, och när man väl kommit till sista bossen så blir det game over."
Önskar jag förmådde mig, jag önskar verkligen.
Och hon slutar le
Blivit utmanad
Jag har blivit utmanad av pajjsan och här är min bild :)
Den absolut mest charmerande bilden av skruttungen Maya, min penny pains dotter.
Denna min gjorde hon mer än tre gånger när hon jag höll henne i mina armar när jag var och hälsade på.. Väldigt mysig unge.
Jag har dock inte tagit bilden utan fått den skickad.. :)
Jag utmanar
Kiruna
Jess
Line om hon läser
Nettan
Instruktionerna var följande: Gå in i mappen Mina bilder. Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen. Släng upp bilden på bloggen och skriv något om den. Utmana sex andra personer och länka till dem, samt tala om för dem att dom är utmanade.
Den absolut mest charmerande bilden av skruttungen Maya, min penny pains dotter.
Denna min gjorde hon mer än tre gånger när hon jag höll henne i mina armar när jag var och hälsade på.. Väldigt mysig unge.
Jag har dock inte tagit bilden utan fått den skickad.. :)
Jag utmanar
Kiruna
Jess
Line om hon läser
Nettan
Instruktionerna var följande: Gå in i mappen Mina bilder. Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen. Släng upp bilden på bloggen och skriv något om den. Utmana sex andra personer och länka till dem, samt tala om för dem att dom är utmanade.
