TantAsta

När det beslutet är taget är allt upp till mig, vare sig det är ett bra eller dåligt beslut jag får i min hand.

Beslutet handlar om jobb, och jobb handlar om att flytta eller ej.

I bland förstår jag att livet är för bra för att vara sant, jag har just skaffat mig en fin fin lägenhet.

Den är liten och charmig och med eget utvalda tapeter (jag och syster granskade länge och väl och valde fritt), den ska målas om på andra väggar, vilket jag inte kan för jag är för kort har jag märkt.

Lägenheten har grannar som verkar allmänt trevliga och en tvättstuga som är skräckfilmsbaserad (den är till och med läskig på dagen). I lägenheten finns ett fint bord och två stolar, det finns en säng och ett skåp som är överfullt med diverese skrot. Och allt annat ska upp på väggarna och eller packas ner. Lägenheten är fin och den är min (och min systers).

Jag har träffat en liten herre, Herr A. Han gör just nu mina dagar trevligare och mer trivsamma, han har sand i sitt snaggade hår och i sina fickor på jeansen och han kan enligt egen utsago byta galon kläder snabbast i världen.

Ja han gör dagarna roligare.

Men så kommer vi till det sista av alla tre, hur ska det bli med lilla mig? Jo kanske kommer jag att bege mig söderut med fåglarna, fast stanna längst med kusten för att bygga mig ett bo där?

Livet och dess oförutsedda ting.

Men jag tror ändå att allt som händer har någon form av mening och orsak, så vem vet, kanske är det just detta som behöver hända för att väcka lilla mig från ett skal av hasselnöt.

Tyvärr så snodde min mor och far sin egen kamera tillbaka till Ön så jag har inga större bilder från

förvandlingen av lägenheten. Men de kommer förr eller senare.

I natt drömde jag att jag åt plåt typ.. Den var så vass att mina händer fick märken överallt, jag var blodig, men jag åt plåten. Det var den föda jag behövde.

Mina drömmar har på senare tid eskalerat till något främmande och underligt..

"Can we pretend that airplanes
In the night sky
Are like shooting stars
I could really use a wish right now"