TantAsta

När jag var liten så ville jag bli cirkusprinsessa.
Jag brukade övea tillsammans med mina kompisar på en gungbräda olika små saker man kunde visa upp i någon slags trampets i luften i ett cirkustelt.
Hela iden var egentligen väldigt enkel, två personer stod på varsin sida av gungbrädan och en balanserade i mitten. Allt skulle naturligtvis vara i luften och allt skulle vara en stor balans upplevelse. Som man kanske kan förstår fanns det mycket frågetecken runt detta, men för åttaåringar så var allt väldigt logiskt och skulle ge världens succse.

När jag vart lite äldre började jag misstänka att läraryrket var något för mig. Egentligen handlade inte den drömmen om att undervisa, utan det var nog mer drömmar att undervisa de i min klass. Jag ville nog mest vara en aningens bätre än alla andra. Så jag tillät mig drömma om att vara så också.

När jag kom upp lite mer i ålder så var jag nog en av alla som inte hade den blekaste aning, lärare stod ännu högt i kurs men många ansåg det vara ett ganska dåligt jobb. I den åldern skulle man hata sina lärare, det gjorde inte jag. Kanske var det därför som jag ville bli lärare.

I vilket fall som så valde jag att gå media på gymnasiet, inte direkt ett svårt val. Lite matte, lite av allt faktiskt och mycket av fotografering, det var det som lockade. Valde helt om när jag började där, fota var ingenting för mig, utan däremot journalistik. Hur jag tänkte där har jag ingen aning om. Men ett av många svar i alla fall när människor frågade mig om vad jag skulle bli så var det utrikes korrenspondent (jag som inte ens kan stava ville alltså bli journalist). Alla mina drömmar försvann i alla fall innan studenten hägrade runt hörnet och jag återgick till lärare. Nu på gymnasie nivå.

När den tiden var över så kom jag helt enkelt på att lärare var det jag ville bli, och så vart det utalandspraktik. Vilken mardröm upptäckte jag och bestämde mig raskt för att inte bli lärare. Så en massa år av drömmande om att veta lite mer än alla andra gick upp i rök och jag njöt av det.

I alla fall så hittade jag en broschyr hemma hos mig när jag bodde på Mallorca, en broschyr om alla jobb som fanns och där fann jag socionom. Det föll mig i smaken på en gång. Bemötanet av mitt val vart blandat när jag kom hem.. Jag som inte ens kan lämna de äldre på jobbet hur skulle jag kunna jobba med människor med större problem?
Det har jag inte än kommit på, men dte kommer med tiden tror jag.

Men när jag var liten ville jag bli cirkusprinsessa!