the first taste
Hur kan man veta att man är blind?
De sägs att man skall öppna ögonen och se vad man har, men hur skall man veta när det är dags att öppna sina ögon, och kommer man verkligen bli nöjd över vad man ser?
Borde det inte betyda att om man är nöjd så behöver man inte söka efter mera?
Att öppna sina ögon borde också betyda att man ser allt man mist. Vänner, kärlek, tro, hopp, mål och meningar. Men kanske är det inte just det som de menar när man säger att man skall öppna ögonen och se vad man har. Men det borde vara en bieffekt av att öppna ögonen.
Det finns de som önskar det fanns en mall för livet, att detta måste du, detta skall du icke, men tyvärr det finns ingen mall. Det finns tolkningar om hur man borde leva, det finns sätt man kan se på livet som underlättar men en klar och skriven mall finns inte helt ut. Allt det som liknar mallar har kryphål, sätt att ta sig ur och plötsligt ser man att man tappat bort vad som stod på punkt fyra.
Du har ett liv vad vi vet, trotts spekulationer om ljus, Gud och återfödelse, alltså man borde göra det bästa av en situation "som du inte kommer levandes ur". Men det finns så mycket man kan göra, vad är det bästa?
Jag längtar i förtvivlan på hans upprättelse mot livet.
De sägs att man skall öppna ögonen och se vad man har, men hur skall man veta när det är dags att öppna sina ögon, och kommer man verkligen bli nöjd över vad man ser?
Borde det inte betyda att om man är nöjd så behöver man inte söka efter mera?
Att öppna sina ögon borde också betyda att man ser allt man mist. Vänner, kärlek, tro, hopp, mål och meningar. Men kanske är det inte just det som de menar när man säger att man skall öppna ögonen och se vad man har. Men det borde vara en bieffekt av att öppna ögonen.
Det finns de som önskar det fanns en mall för livet, att detta måste du, detta skall du icke, men tyvärr det finns ingen mall. Det finns tolkningar om hur man borde leva, det finns sätt man kan se på livet som underlättar men en klar och skriven mall finns inte helt ut. Allt det som liknar mallar har kryphål, sätt att ta sig ur och plötsligt ser man att man tappat bort vad som stod på punkt fyra.
Du har ett liv vad vi vet, trotts spekulationer om ljus, Gud och återfödelse, alltså man borde göra det bästa av en situation "som du inte kommer levandes ur". Men det finns så mycket man kan göra, vad är det bästa?
Jag längtar i förtvivlan på hans upprättelse mot livet.
Kommentarer
Trackback
